Nu behöver jag inte frysa mer
.. och så var snart halva jobbveckan gjord :)
Gud vad tiden går alltså. Snart dags för julklappar och då är jag faktiskt helt allvarlig. I år ska jag banne mig börja i tid. Jag blir som aldrig nöjd, vill att alla ska bli så nöjda och glada som det bara går. Nej, nu snöade jag inte på något helt annat än jag tänkt mig..
Idag efter jobbet kände jag att det var dags att ta tag i koft-problemet. Två nya koftor hade jag tänkt mig, kanske beige och grå. Jag tror jag har sprungit på varenda affär i hela stan men tydligen är det inte så lätt som man kan tro. För, belive me, en kofta kan ha en himla massa brister. Antingen är de för tajta, för stora, för långa, för korta, fel färg, stickiga.. jag kan göras listan oändlig. Men som sagt, i dag var det bara dags. Jag orkar inte en morgon till på jobbet, huttrandes framför tangetbordet.
Sagt och gjort och jag kom faktiskt hem med två stycken. Den ena blev en plommonfärgad lite längre från Åhlens och sedan en stickad beige, lite längre med band i midjan från Gina. Nu behöver jag inte frysa mer. I farten följde det med ett gäng armband också. Jag får som inte nog, de går att kombinera i evigheter. Mums!
Denna från Åhlens, fast plommonfärgad. Den från Gina fanns inte utlagd än, men kommer säkert.
Vad sägs om lite mat i magen kanske? Max den sötingen tänkte mig också när han lagade mat tidigare idag. Vad skulle det blivit av mig om jag inte hade någon som höll lite ordning och reda på mig. Förmodligen skulle jag glömma bort att äta och snart förtvina.
MATDAGS hörrni!
Gud vad tiden går alltså. Snart dags för julklappar och då är jag faktiskt helt allvarlig. I år ska jag banne mig börja i tid. Jag blir som aldrig nöjd, vill att alla ska bli så nöjda och glada som det bara går. Nej, nu snöade jag inte på något helt annat än jag tänkt mig..
Idag efter jobbet kände jag att det var dags att ta tag i koft-problemet. Två nya koftor hade jag tänkt mig, kanske beige och grå. Jag tror jag har sprungit på varenda affär i hela stan men tydligen är det inte så lätt som man kan tro. För, belive me, en kofta kan ha en himla massa brister. Antingen är de för tajta, för stora, för långa, för korta, fel färg, stickiga.. jag kan göras listan oändlig. Men som sagt, i dag var det bara dags. Jag orkar inte en morgon till på jobbet, huttrandes framför tangetbordet.
Sagt och gjort och jag kom faktiskt hem med två stycken. Den ena blev en plommonfärgad lite längre från Åhlens och sedan en stickad beige, lite längre med band i midjan från Gina. Nu behöver jag inte frysa mer. I farten följde det med ett gäng armband också. Jag får som inte nog, de går att kombinera i evigheter. Mums!
Denna från Åhlens, fast plommonfärgad. Den från Gina fanns inte utlagd än, men kommer säkert.
Vad sägs om lite mat i magen kanske? Max den sötingen tänkte mig också när han lagade mat tidigare idag. Vad skulle det blivit av mig om jag inte hade någon som höll lite ordning och reda på mig. Förmodligen skulle jag glömma bort att äta och snart förtvina.
MATDAGS hörrni!
Kommentarer
Trackback
