Höstmörker
Goddagens alla glada.
Här är det mysstämning på hög nivå. Både Max och jag är slöa och trötta. Tänk så mycket vädret kan påverka. Men idag ligger det åtminstone lite snö på backen. Jag tackar för allt ljus jag kan få, så heja snön.
Vi hade tänkt ge oss ut på en liten promenad alldeles strax. Slasket lockar väl inte riktigt men jag tror vi båda kan behöva lite energi. Det bli att dra på sig mjukisdressen och ordentliga skor och så ska vi passa på att gå till mormors grav och tända ett ljus. Älskade, älskade mormor. Ibland funderar jag på om jag alltid kommer sakna henne lika intensivt. Jag skulle inte tänka på henne eller minnas henne mindre även om det inte kändes så förbaskat jobbigt som det oftast gör idag. Men tiden läker väl alla sår I guess. Nej, nu ska jag inte vara höstdemprimerande.. det hade inte mommo velat. Hoppas att hon ser min och Max mysiga promenad istället. Gud vad glad hon skulle varit.
När jag kommer hem ska jag tända en massa ljus här hemma och mysa ner mig i soffan med en ny bok. Känns alldeles lagomt. Kanske att vi åker och ser en bio ikväll också, vi får se.
Förövrigt så har jag inte riktigt tänkt be om ursäkt till den ständigt dåliga uppdateringen här, men kanske ge en förklaring. På senare tid är jag bara trött och slut och där av inte riktigt någon lust till att skriva. Så enkelt är det ibland och går väl i perioder..
Ha det så bra hörrni.
Här är det mysstämning på hög nivå. Både Max och jag är slöa och trötta. Tänk så mycket vädret kan påverka. Men idag ligger det åtminstone lite snö på backen. Jag tackar för allt ljus jag kan få, så heja snön.
Vi hade tänkt ge oss ut på en liten promenad alldeles strax. Slasket lockar väl inte riktigt men jag tror vi båda kan behöva lite energi. Det bli att dra på sig mjukisdressen och ordentliga skor och så ska vi passa på att gå till mormors grav och tända ett ljus. Älskade, älskade mormor. Ibland funderar jag på om jag alltid kommer sakna henne lika intensivt. Jag skulle inte tänka på henne eller minnas henne mindre även om det inte kändes så förbaskat jobbigt som det oftast gör idag. Men tiden läker väl alla sår I guess. Nej, nu ska jag inte vara höstdemprimerande.. det hade inte mommo velat. Hoppas att hon ser min och Max mysiga promenad istället. Gud vad glad hon skulle varit.
När jag kommer hem ska jag tända en massa ljus här hemma och mysa ner mig i soffan med en ny bok. Känns alldeles lagomt. Kanske att vi åker och ser en bio ikväll också, vi får se.
Förövrigt så har jag inte riktigt tänkt be om ursäkt till den ständigt dåliga uppdateringen här, men kanske ge en förklaring. På senare tid är jag bara trött och slut och där av inte riktigt någon lust till att skriva. Så enkelt är det ibland och går väl i perioder..
Ha det så bra hörrni.
Kommentarer
Trackback
